Ackord för er nybörjare!
Ackordet A
Då börjar vi om igen, fast med ackordet A. Ett A dur-ackord består av treklangen A, C# och E. Då verkar det kanske konstigt att kryssa E 6:an. Men man vill ofta ha grundtonen längst ner i ackordet. Vill man ha E i basen skriver man A/E. Låt oss gå igenom tonerna:
E6 Kryssad
A5 Grundton (A)
D4 Kvint (E)
G3 Grundton (A)
B2 Ters (C#)
E1 Kvint (E)Precis som i E-dur innehåller ackordet A dur bara tre toner, fast i olika oktaver. Grundtonen finns på två ställen, kvinten på två, men tersen bara på ett. Det är viktigt att du lär dig var grundtonen, tersen och kvinten ligger. För nu ska vi börja ändra i ackordet och då måste du veta tonernas funktion. (Har du hört det förut?)
Tersen ligger på B 2:an. Sänk den ett halvt tonsteg. Jag tror att du hajar.
Du kommer ihåg att man får sjuan genom att sänka grundtonen två halva tonsteg. Sjuan i ett A-ackord är G. Den tonen har vi fått genom att låta G 3:an klinga fritt. (Ett ganska snyggt ackord är A7/G. Det får du genom att ta E 6:ans tredje band i stället för lösa A-strängen. Prova att ta det.)
Samma sak fast i moll. Kristallklart va?
Maj7:an får vi genom att sänka grundtonen ett halvt tonsteg. Det gör vi på G-strängen genom att sänka A till G#.
Här vill vi, som du minns, ha en hängande fyra. Fjärde tonen i en A dur-skala är D. I ett sus4-ackord är fyran alltid i stället för tersen. Vi höjer helt enkelt tersen ett halvt tonsteg på B-strängen från C# till D. Räkna även ut hur du tar ett A7sus4.
Den sjätte tonen i en A dur-skala är F#. Ett lämpligt F# hittar vi på E 1:ans andra band. Som du ser har jag kryssat D 4:an. Det beror på framtida flyttbarhet. Men är du stark i lillfingret kan du trycka ner alla strängarna på andra bandet från D 4 till E 1. Då är det flyttbart.
Samma sak fast i moll.
Nu ska vi sänka kvinten. Vi har två kvinter, en på D 4:an och en på E 1:an. Vi sänker E till D# på D 4:an och kryssar E 1:an.
Samma sak fast i moll.
Här ska vi höja kvinten. Vi gör på samma sätt och höjer E till F på D 4:an och kryssar E 1:an.
Här tycker du kanske att det skulle komma några 9-ackord, men det gör det inte. Den nionde tonen i en A dur-skala är B. Du kan ta ett A7 och låta B 2:an klinga fritt. Men problemet då är att du inte har någon ters. Det är ett snyggt ackord, men du vet inte om det är dur eller moll. Du kan i stället ta A9 och A-9 i "E-läge" på femte bandet.
Barréackord i "A-läge"Du ser att jag skrivit ordet A-läge inom citattecken. Det beror på att det inte är en vedertagen musikterm. Jag har hittat på ordet för att jag vill att du ska tänka på tonernas funktioner. Alla A-ackorden går att flytta på greppbrädan och de funktioner som gäller i A gäller också i alla andra tonarter. Det är därför du ska lära dig alla toner på A-strängen, så du vet när du spelar ett B7, ett Ebm6 eller ett F#maj7 (högre än F# spelar man sällan).
Ackordet D
Nu tragglar vi vidare med D-läget (obs inga citattecken, nu är ordet vedertaget). Ett D dur-ackord består av treklangen D, F# och A. Vi går igenom tonerna som vanligt:
E6 Kryssad
A5 Kryssad
D4 Grundton (D)
G3 Kvint (A)
B2 Grundton (D)
E1 Ters (F#)Nu har vi mindre att jobba med, två grundtoner, men bara en var av kvinten och tersen. Och jag säger det igen: Tänk på funktionerna.
Tersen ligger på E 1:an. Vi sänker den från F# till F.
Vi sänker grundtonen på B-strängen två halva, från D till C.
Samma sak fast i moll.
Maj7:an får vi genom att sänka grundtonen ett halvt tonsteg. Det gör vi på B-strängen genom att sänka D till C#.
Här vill vi, som du minns, ha en hängande fyra i stället för tersen. Fjärde tonen i en D dur-skala är G. Vi höjer helt enkelt tersen ett halvt tonsteg på E 1-strängen från F# till G. Räkna även ut hur du tar ett D7sus4.
Den sjätte tonen i en D dur-skala är B. D6 får vi genom att låta B-strängen klinga fritt.
Samma sak fast i moll.
Här vill vi sänka kvinten ett halvt tonsteg. Det finns bara ett ställe. Vi sänker A till G# på G-strängen.
Samma sak fast i moll.
Här vill vi höja kvinten ett halvt tonsteg. Det finns bara ett ställe. Vi höjer A till A# på G-strängen.
När det gäller niorna gäller samma sak som i A. Den nionde tonen i en D dur-skala är E. Du kan ta ett D7 och låta E 1:an klinga fritt. Men problemet då är att du inte har någon ters. Det är ett snyggt ackord, men du vet inte om det är dur eller moll.
Barréackord i D-lägeDe rena D-dur och D-moll kan vara lite jobbiga att ta med barréteknik, men de andra ackorden går jättebra. Det är därför du ska lära dig alla toner på D-strängen, så du vet när du spelar ett E7, ett Abm6 eller ett Bmaj7 (högre än B spelar man sällan).
Ackordet C
Åkej, sista ackordet C. Ett C dur-ackord består av treklangen C, E och G. Vi kryssar E 6:an och går igenom tonerna:
E6 Kryssad
A5 Grundton (C)
D4 Ters (E)
G3 Kvint (G)
B2 Grundton (C)
E1 Ters (E)Här har vi två grundtoner och två terser, men bara en kvint. C är inte ett typiskt barréackord. Jag har tagit med det bara för att det är så bra på dursjuor och nior. De ackord som följer här nedanför är flyttbara om man kryssar E 1:an och E 6:an.
Sjuan ligger, som du vet, två halva under grundtonen. I ett C-ackord är det tonen Bb. Den hittar vi på G-strängens tredje band. På så sätt får vi ingen kvint i ackordet, men det gör inte så mycket. Det gäller för resten några andra ackord som vi gått igenom.
Den nionde tonen i en C dur-skala är tonen D. Du kommer ihåg att även sjuan ska vara med. Om vi går igenom ton för ton har vi grundton C, ters E, sjua Bb och nia D. Just det här ackordet kan tas på ett annat sätt. Om du använder lillfingret och trycker ned både D:et på tredje bandet på B-strängen och G:et på tredje bandet på E 1-strängen så får du med en kvint i alla fall. Det ackordet är också flyttbart.
Vi hade nian på tredje bandet på B-strängen. Den tonen ska alltså sänkas ett halvt tonsteg från D till C#. Fast när det gäller fingersättningen är det nästan lättare att tänka sig ett vanligt C7 där du höjer C:et på B-strängen till C#.
DimackordJag berättade en del om hur ett dimackord fungerar i musikläran. Det är byggt så att man spelar var tredje halvton. Ett C-dim består av tonerna C, Eb, Gb och A. Om vi struntar i C#-dim och D-dim så länge och tittar på Eb-dim så består det av tonerna Eb, Gb, A och C, det vill säga samma toner som C-dim. Det samma gäller Gb-dim och A-dim. Man kan i princip säga att det bara finns tre dimackord, men att man ger dem olika namn efter den ton man vill ha i botten.
Här ska du få tre flyttbara dimackord; ett i E-läge, ett i A-läge och ett i D-läge. Rent funktionell kan man säga att till exempel ett E-dim är samma som ett Em6-5. Titta på E-dimet här nedan och se om du kan förstå det.
Ett E-dim består av tonerna E, G, Bb och Db. Om vi går igenom strängarna en efter en har vi tonerna E, Bb, E, G, Db och E. Vi behöver inte kryssa några strängar här, men oftast spelar man bara de fyra eller fem grövsta.
Det här ackordet går att flytta ner till Bb, men inte till A. Fast det ligger ändå i A-läge. När man flyttar det använder man inte barréteknik. Ett B-dim består av tonerna B, D, F och Ab. Om vi tittar på tonerna från A 5:an till B 2:an har vi följden B, F, Ab och D.
Ett D-dim består av tonerna D, F, Ab och B. Om vi tittar på tonerna från D 4:an till E 1:an har vi följden D, Ab, B och F. Märker du att det är samma toner som i B-dim?
